Konsumentkompassen Q2: Svenskarnas cirkulära shoppingvanor

Cirkulär konsumtion är ett steg mot ett hållbarare samhälle. I Konsumentkompassen Q2 undersöker Prisjakt därför svenskarnas cirkulära shoppingvanor – och belyser vilka drivkrafter och hinder som ligger bakom. Dessutom tar vi tempen på konsumenternas köpkraft, budget och planerade inköp det kommande kvartalet. 

Hållbarhet är megatrenden som genomsyrar hela samhället. Både handeln och konsumenterna är viktiga kuggar i omställningen och den cirkulära marknaden växer så det knakar. I Prisjakts kvartalsrapport Konsumentkompassen Q2 undersöker vi svenskarnas attityd och beteende i frågan om cirkulär konsumtion. Ladda hem hela rapporten kostnadsfritt här. 

Drygt varannan konsument (53%) tycker att hållbarhetsaspekten är viktig när de handlar fysiska varor, men hela 30% ställer sig neutrala eller är tveksamma. Hur agerar då konsumenterna? Jo, 2 av 3 handlar cirkulära varor i någon utsträckning (67%), men kvinnor väljer cirkulärt i större utsträckning än män, 75% respektive 61%. De allra flitigaste begagnat-konsumenterna är kvinnor mellan 18 och 29 år: 28% av dem handlar cirkulära varor vid mer än hälften av sina inköp.

– Cirkulär shopping är här för att stanna, och växa. Unga och kvinnor driver trenden. Det kan förklaras av gruppernas miljömedvetenhet och genom den explosion av andrahandsmode för dam som uppstått de senaste åren. Ungas attityd till second hand kan också vara mer positiv än den äldre generationens, säger Isabella Ahmadi, konsumentexpert på Prisjakt. 

Ur Konsumentkompassen Q2 2024

Anledningen till att konsumenter väljer cirkulära varor är flera. Den övervägande orsaken för flest är prislappen. Hela 78% av de tillfrågade anger att priset avgör. Därefter följer orsaken “att det är miljömässigt hållbart”, det alternativet valde 54% av respondenterna. Men den cirkulära marknaden nyttjas inte alltid eller av alla. Vi frågade konsumenterna varför de väljer bort cirkulära varor. Osäkerhet kring skicket och osäkerhet kring kvaliteten eller livslängden är de två vanligaste orsakerna. 

Budgeten ökar och köpkraften tar sats

Varje kvartal mäter Prisjakt konsumenternas upplevda köpkraft på en skala från 1 till 10, där 1 är svagast och 10 är starkast, och för Q2 hamnar siffran på 6,2. Det är ett litet tapp från föregående kvartalets 6,3 men en svag ökning jämfört med samma period 2023, som låg på 6,1. Optimismen är något större än förra året. 33% anser sig ha goda möjligheter att spendera pengar de kommande tre månaderna. I fjol låg andelen på 29%. 

Samtidigt ökar konsumenternas snittbudget för fysiska varor och landar på 12 537 kronor. Det är andra kvartalet i rad som budgeten höjs och är den näst högsta summan sedan mätningen startade år 2022. 

– Svenskarna befinner sig i väntans tider. Å ena sidan ser man möjligheter att avsätta mer pengar till konsumtion, vilket kan vara tack vare en dämpad inflation, stabilare elpriser och en prognos om räntesänkningar. Å andra sidan finns en viss återhållsamhet, kanske just för att räntan ännu inte sänkts, säger Isabella Ahmadi, konsumentexpert på Prisjakt. 

Ur Konsumentkompassen Q2 2024

Fördjupande insikter om hållbarhet i e-handeln i Konsumentkompassen

Inom handeln finns en rad olika tillvägagångssätt att arbeta med cirkulär konsumtion, som försäljning av andrahandsvaror och demo-produkter, och att ställa om till en mer hållbar affärsmodell. Till Konsumentkompassen har ett antal butiker och experter bjudits in för att dela med sig av sina lärdomar och tips kring hållbarhetsarbete. Vi har intervjuat Elgigantens hållbarhetschef Tony Ottebjer-Winkler och Annika Sundin som är konsult inom hållbarhetskommunikation. Tidigare års vinnare av Prisjakts utmärkelse Årets medvetna butik medverkar också, nämligen Naturkompaniets marknadschef Sofie Saberski och Returhusets sustainability manager Andreas Anderholm Pedersen. Dessutom finns en krönika av Josephine Darlington, ansvarig för hållbarhetsprojektet ASTER. 

För att ladda ned hela rapporten, klicka på följande länk: https://konsumentkompassen.prisjakt.nu/