Prisjakts Black Friday-rapport 2024

Svenskarna planerar att spendera mer under Black Friday än tidigare men förtroendet för butikernas kampanjerbjudanden är mycket lågt. I Prisjakts Black Friday-rapport undersöks konsumentbeteendet och trenderna som formar årets reahögtid. 

Black Friday-rean står runt hörnet. Det är ett tillfälle för konsumenterna att fynda i en tid där många hushåll haft en tuff ekonomisk situation. Prisjakt har gjort en stor konsumentundersökning med analysföretaget Kantar* för att ta tempen på förutsättningarna för årets Black Friday. Här är de viktigaste insikterna om svenskarnas konsumentbeteende och köpkraft under novembers reahögtid. Rapporten går att ladda ner nedan. 

Shoppingbudgeten ökar 

En tredjedel av svenskarna (33 procent) ska handla under Black Friday i år. Det är något fler än både i fjol och året innan. Rean är populärast bland unga mellan 18-29 år, där nästan hälften planerar att shoppa. Samtidigt ökar konsumenternas Black Friday-budget för andra året i rad och landar på i snitt 2962 kronor. Männens budget är större än kvinnornas. Samtidigt som svenskarna säger sig spendera mer, visar det sig att två av tio svenskar kan komma att handla på kredit eller använda alternativ för att betala senare. 

Förtroendet lågt för butikernas Black Friday-rea

Åtta av tio svenskar litar inte på butikernas rea-erbjudanden. Inte en enda har fullt förtroende för dem. Det låga förtroendet har legat på denna nivå sedan 2022 då den så kallade realagen infördes. Tidigare år var förtroendet högre. Realagen, som är en bestämmelse i Prisinformationslagen, innebär att butiker måste redovisa reaprodukters lägsta pris under de senaste 30 dagarna. 

Fejkreor – där butiker höjer priset på en produkt inför rean för att sedan kunna skylta med en högre rabatt – är ett återkommande problem. Prisjakts data visar att denna typ av prishöjningar fortfarande genomförs trots realagen, men att de numera sker tidigare än förr. I fjol ökade priset på en av tio produkter på Prisjakt under månaden innan 30-dagarsperioden, för att sedan sänkas på Black Friday. Detta är misstänkt fejkrea. Det är inte olagligt i sig men viktigt för konsumenter att känna till eftersom rabatter kan framstå som bättre än de faktiskt är. 

– Det är tydligt att konsumenterna har svårt att lita på butikerna under Black Friday. Otydlig prissättning och reafusk kan vara orsaker. Realagen, som skulle skydda konsumenter bättre, har tyvärr inte fått en positiv effekt på förtroendet, säger Isabella Ahmadi, konsumentexpert på Prisjakt. 

Årets största prissänkning på Black Friday

Prisjakts data visar att Black Friday är den billigaste dagen på året att handla på. Prissänkningarna på det totala antalet produkter inom alla kategorier på Prisjakt är som lägst. Det innebär att det finns chans för konsumenter att hitta bra erbjudanden. Men hur bra är rean egentligen? En av fyra produkter var i fjol på rea på Black Friday. Med rea menar vi att varorna rabatterades med minst 10 procent. Snittrabatten på reavarorna var 20 procent. Samtidigt förväntar sig konsumenterna en prissänkning med 38 procent i genomsnitt. 

– Black Friday är den dag då konsumenterna har störst chans att fynda, men det gäller att vara uppmärksam och göra sin hemläxa med att prisjämföra och undersöka prishistoriken, för att säkerställa ett bra köpbeslut, säger Isabella Ahmadi, konsumentexpert på Prisjakt.

Temu sätter press på svensk handel 

Den svenska handeln utmanas under Black Friday av kinesiska ultralågprisjättar som Shein och Temu. En av tio svenskar planerar att handla från en sådan marknadsplats under årets fjärde kvartal. Lika många tror att tillgången till de utländska lågprisföretagen kommer leda till att de handlar mindre i svenska butiker under Black Friday. 

– Även om Black Friday är väletablerat och många väntar med inköp till rean, sätter utländska lågprisjättar press på svenska handlare, vilket gör konkurrensen om konsumenterna ännu tuffare, säger Isabella Ahmadi, konsumentexpert på Prisjakt.

Ladda ner hela rapporten nedan. 

Om undersökningen

*Analysföretaget Kantar har gjort webbintervjuer med 1001 svenskar i ett representativt urval mellan åldrarna 18 och 79 år. Intervjuerna genomfördes mellan 23-27 september 2024. Respondenterna har svarat på ett antal frågor om framför allt köpplaner och konsumentbeteende gällande fysiska varor. Med fysiska varor menas privata inköp i både fysisk handel och onlinehandel, dock inte mat eller biljetter.